I skogen en bit bort, nedanför moränryggen ligger en stock och balanserar. Skogen var för inte så längesedan åker och betesmark. Spår av arbete finns överallt i form av sammanrasade stengärden och stenhögar. Någon har slitit och släpat där. Stocken har en motvikt, en stor sten. Motviktens tyngd vittrar bort mycket långsamt medan den arma stocken förlorar sin vikt snabbt i sommarens hetta och ligger snart i jorden och ruttnar. Arbetet var till liten nytta och litet nöje och tiden stocken fick sväva kort.
